Ungas psykiska hälsa

Psykisk ohälsa bland unga har ökat de senaste åren och beräknas öka ytterligare framöver. I Sverige har även andelen unga som uppger att de har återkommande kroppsliga symtom som orsakats av eller förvärrats av psykiska faktorer ökat. Där har det skett en fördubbling sedan i mitten av 1980-talet, idag lider cirka hälften av alla 15-åringar av någon form psykosomatiskt symtom.

Psykisk ohälsa är ett begrepp som omfattar psykiska besvär som är självrapporterade, så som oro eller nedstämdhet, samt psykiska sjukdomar som diagnostiseras och behandlas av sjukvården. De vanligaste diagnoserna är depression och olika ångestsyndrom. Unga kvinnor är de som drabbats hårdast då 15 procent lider av någon form av psykisk ohälsa. För flickor, pojkar och unga män är siffran tio procent. Bland unga män ökar även diagnoser som beror på bruk av och beroende av olika substanser.  Bland unga vuxna med svåra psykosociala förhållanden är andelen med psykisk ohälsa högre än i den övriga populationen.

Förekomsten av psykisk ohälsa ökar i hela ungdomsgruppen. Enligt socialstyrelsen är orsaker till ökningen kopplade till de miljöer där ungdomarna vistas, exempelvis under skolperioden, inträdet på arbetsmarknaden och i vuxenlivet. En orsak är de brister som förekommer i skolans funktion. Skolan som helhet fungerar allt sämre då skolprestationer sjunker och skolstressen är utbredd. Personer med sämre skolprestationer har en ökad risk för ångest, oro och depressiva problem. Det är även vanligare med psykosomatiska symtom bland elever som känner sig stressade av skolarbete. För unga personer har även utmaningen på arbetsmarknaden blivit större vilket bidrar till att psykosomatiska symtom bland unga ökar. Arbetsmarknaden är idag osäkrare och kräver högre utbildning och kompetens än tidigare. Den osäkra arbetsmarknaden leder till att många unga vuxna känner en oro inför sin framtida utbildning och sina möjligheter på arbetsmarknaden. Troligtvis är även yngre personer medvetna om förändringen på arbetsmarknaden vilket medför att de känner en ökad press på att klara gymnasiet med bra betyg för att kunna läsa vidare efter gymnasiet.

I takt med att kapitalisterna flyttar fram sina positioner ökar psykisk ohälsa bland unga i Sverige. Arbetarklassens barn trängs bort från utbildning i och med vinstdrivande skolor, fria skolval och minskade resurser samtidigt som kraven på arbetsmarknaden ökar. Medan arbetslösheten och bostadsbristen ökar blir utsikten för Sveriges unga allt mer osäker. Hälso- och sjukvården som förväntas hantera unga med psykisk ohälsa får allt mindre resurser och klarar inte ens av att hantera en bråkdel av de barn, ungdomar och unga vuxna som behöver hjälp.