Enligt SCB fanns det 405539 studenter registrerade i Sverige för läsåret 17/18. Situationen torde vara ungefär likadan just, läsåret 19/20, även om vi inte har de exakta siffrorna ännu. Det är en stor grupp av befolkningen som naturligtvis har både behov och drömmar. Det handlar om livsnödvändigheter och andra varierande behov för studenterna, som ofta är unga och på väg ut i livet.
Centrala Studiestödsnämnden betalar idag ut studiebidrag och -lån till studenterna. För den som tar ut ett helt studiestöd ligger bidragsdelen på lite mer än 3000 kronor och lånedelen på runt 7500 kronor. Det ger en sammanlagd månadsinkomst på något mer än 10 000 kronor. För de allra flesta studenter äts hela beloppet – och mer därtill – upp av de löpande kostnaderna.
För en vanlig student innebär kurslitteraturen en väldigt stor kostnad där vissa böcker kan kosta uppemot 2000 kronor, och i regel behövs ett antal böcker under utbildningen. Utöver detta ska man ha råd med mat, busskort, fritidsaktiviteter och annat som behövs för att livet ska rulla på. Den största utgiftsposten för studenterna är dock boendet.
Den som har tur får tag i ett korridorsrum som ”bara” kostar några tusen i månaden. För en nybyggd studentbostad räcker knappast studiemedlet till – kostnaden för en lägenhet med ett rum är långt över 5000 kronor per månad, alltså långt mer än hälften av inkomsterna. Det här tvingar studenterna att leta efter lägenheter att dela på, de tvingas till osäkra andrahands- och tredjehandskontrakt. Om man på grund av bostadsbristen inte hittar en lägenhet får man helt enkelt stanna kvar hemma.
För att kunna ha råd med sitt liv som student tvingas därför studenterna att arbeta vid sidan av sina studier. Osäkra anställningar, bemanningsföretag och dåligt betalt är karaktäristiskt för studenternas arbeten. Allt detta innebär en enorm stress för de unga, vilket inte minst bevisats av rapport efter rapport om ökad ohälsa bland unga.
Kommunisterna kämpar därför för att studier ska likställas med arbete och att studiemedlet ska avskaffas. Istället vill vi införa en studielön – studierna är en investering för samhället och ska därmed också bekostas av samhället.
Det räcker dock inte. Studenternas brist på tillgångar måste ställas i relation till den enorma koncentration av rikedom som finns i Sverige och världen: ungefär 100 personer har tillgångar som motsvarar nästan halva Sveriges BNP. Tillgångarna som de äger är skapade av folket och ska därför också tillfalla folket, bland annat genom en studielön.
Vad som nu krävs är att studenterna tar kampen. Runt om i världen och framförallt i de krisdrabbade länderna i Europa står också studenterna på barrikaderna i kamp för ett bättre samhälle. För en förändring krävs det en ny politik – denna förändring kan bara ske genom folkets aktivitet och engagemang!